Vad är gallring, och varför gallrar man?
Gallring är att ta ut en del av träden i ett växande bestånd som gagnvirke, alltså virke som går att sälja. Det skiljer den från röjningen, där stammarna lämnas i skogen. Men intäkten är inte poängen. Poängen är träden som står kvar. Tillväxten fördelas på färre stammar, som blir grövre, mer värda och billigare att avverka per kubikmeter när slutavverkningen kommer.
Ett ogallrat bestånd producerar oftast mest volym totalt, men en stor del går förlorad genom självgallring, träd som dör i konkurrensen. Gallringen tar ut dem innan de dör. Runt 350 000 hektar gallras per år i Sverige.
När är det dags?
Skogskunskap rekommenderar första gallring när beståndets övre höjd är 12 till 14 meter, förutsatt att det är röjt, och senare gallringar vid 16 till 20 meter. I gran ska grönkronan vara minst två tredjedelar av trädhöjden vid första gallringen. Tall och gran gallras normalt en till två gånger under omloppstiden, på bördig mark tre eller fler.
Den övre gränsen är skarp. Gallra inte gran över 20 meter, i tidigare välgallrade bestånd 22 meter, för då blir stormfällningsrisken efteråt stor. Har beståndet ändå gallrats sent bör det stå kvar 15 till 20 år på god mark och längre på svag innan det slutavverkas. Skogskunskaps verktyg Gallringsmall ger ett säkrare svar än ögonmått. Är beståndet för klent för gallring men för grovt för röjsåg, läs under röjning.
Hur hårt, och vilka träd?
Gallringsstyrkan anges som andel av grundytan som tas ut. Riktvärdet är 35 procent i första gallringen, 25 till 30 i den andra och 20 till 25 i en tredje. Över 40 procent kostar tillväxt och gör beståndet stormkänsligt, för svag gallring ger sämre ekonomi och klenare träd. I förstagallringen går hälften eller mer av uttaget åt till stickvägarna, så mellan vägarna gallras bara 15 till 20 procent.
Gallringsformen är sättet att välja träd:
- Låggallring är vanligast. De klenare träden tas ut, de grövre lämnas, tillsammans med skadade träd och grova träd av dålig kvalitet, så kallade vargar. Bäst volymtillväxt och bäst motståndskraft mot snö och vind.
- Likformig gallring tar ungefär lika mycket i alla kronskikt. Högre intäkt i förstagallringen, men maskinföraren har svårt att hitta träden med fel.
- Höggallring tar de grövsta träden. Billigast per kubikmeter, men lämnar färre huvudstammar och ökar risken för snö- och vindskador betydligt. Ovanlig i renodlad form.
- Krongallring tar de träd vars kronor konkurrerar med utvalda framtidsträd, mest i mellanskiktet. Används mest i lövskog.
I praktiken blandas formerna, eftersom träden också ska stå jämnt fördelade. Skördaren behöver dessutom stickvägar med 20 till 22 meters mellanrum, en mindre beståndsgående maskin klarar 25 till 35 meter. Vägarna är produktiv mark som tas ur bruk.
Vad säger lagen?
Gallring kräver ingen anmälan till Skogsstyrelsen. Skogsvårdslagen ställer ändå krav: stamantal och virkesförråd efter gallringen ska räcka för att ta vara på markens produktionsförmåga, träden ska vara jämnt fördelade och skador på dem ska undvikas så långt det går. Gallrar du så hårt att förrådet hamnar under lagens kurva räknas det som föryngringsavverkning, som anmäls enligt reglerna under skogsavverkning.
Vad kostar gallring, och vad ger den?
| Post, 2025 | Belopp |
|---|---|
| Gallring, drivning | 287 kr per m³fub |
| Barrmassaved, avräkningspris | 640 kr per m³fub |
| Talltimmer, avräkningspris | 995 kr per m³fub |
| Grantimmer, avräkningspris | 1 197 kr per m³fub |
Kostnaden är Skogsstyrelsens snitt för det storskaliga skogsbruket, dubbelt så hög per kubikmeter som vid slutavverkning eftersom träden är klena och maskinen måste väja. Priserna är preliminära snitt för avverkningsuppdrag helåret 2025.
Ett räkneexempel, inte ett löfte: en förstagallring som ger 70 m³fub per hektar, varav 55 barrmassaved och 15 talltimmer, ger omkring 50 000 kr i virkesvärde och kostar drygt 20 000 kr i drivning. Netto runt 30 000 kr per hektar. En andra gallring ger mer timmer och bättre netto, medan klen skog långt från väg kan gå jämnt upp. Prislistor och sortiment beskrivs under sälja virke.
Riskerna
Första året efter gallring kan vindfällningsrisken vara upp till sex gånger högre än före, och den ökar med gallringsstyrkan och trädhöjden. Rotröta infekterar genom färska stubbskär, och skördare och skotare kan skada stammar och rötter på träden som ska stå kvar. Insektsangrepp och stormfällning är särskilt stora risker när äldre bestånd gallras. Det är därför en tidig första gallring är den säkra vägen.
När på året?
Vinter på tjälad mark ger minst körskador. Undvik savningsperioden på våren, då körskadorna på de kvarstående träden blir fler. Där rotröta är ett problem råder Skogskunskap att gallra under fem plusgrader, gärna i minusgrader. Gallras gran ändå vid fem grader eller varmare rekommenderar Skogsstyrelsen stubbehandling. Massaindustrin betalar ibland en premie för gallringsvirke på vår och sommar, väg den mot rötrisken.
Gallringsuppdrag eller egen entreprenör?
Nästan all gallring görs av entreprenörer med maskiner. Vid avverkningsuppdrag hos en virkesköpare, ofta en skogsägarförening, sköter köparen avverkning och transport och du får betalt för inmätt volym minus en avtalad avverkningskostnad, fast eller per kubikmeter. Vid leveransrotköp får du ett nettopris per avverkad kubikmeter och köparen gör allt. Anlitar du egen entreprenör och säljer leveransvirke vid väg bär du själv ansvaret för drivningen. Skogskunskaps råd är att en väl utförd gallring går före högsta pris, så jämför anbuden på hur beståndet ser ut efteråt. Företagen i listan nedan är av båda slagen.
Vad du frågar om i offerten
Skogskunskaps checklista för gallringsköp ger frågorna. Område med karta och areal. Uppskattad volym i m³fub. Gallringsform och grundyta efter gallring. Stickvägsareal högst 20 procent och skador på kvarstående stammar högst 5 procent. Sortiment, priser och avverkningskostnad. Körning på ofrusen mark, ris i vägarna och stubbehandling. Att entreprenören säger till innan arbetet börjar, så att du kan besiktiga under tiden och kontrollera mätbeskedet efteråt.