Plantröjning, ungskogsröjning och lövröjning
Röjning ger inga pengar tillbaka samma år, och därför blir den oftast ogjord. Den betalar sig vid gallringen, då träd som fått växa fritt är grövre och billigare att ta ut, och Skogskunskap räknar med att kostnaden är intjänad redan där. Röjningen är en del av underhållet av skogen mellan plantering och gallring.
Tre varianter blandas ofta ihop. Plantröjning görs i sådder och självföryngringar vid 0,5-1 meters höjd och glesar ut ruggarna till 4 000-6 000 stammar per hektar, med minst en meter mellan dem. Ungskogsröjning är röjningen ovanför brösthöjd, 1,3 meter, då du väljer huvudstammar och bestämmer det slutliga stamantalet. Lövröjning är ungskogsröjning där det främst är björk som tas bort, och i planterad barrskog är det nästan alltid den det handlar om. Nästan all röjning görs med röjsåg.
Vad kostar röjning?
| Uppgift | Belopp |
|---|---|
| Röjning i det storskaliga skogsbruket, 2025 | 3 860 kr per hektar |
| Röjsågsarbete, Skogsstyrelsens riktvärde 2026 | 600 kr per timme |
| Spann för enskilda objekt, enligt Skogskunskap | några hundra till 10 000 kr per hektar |
Snittet steg sju procent från året innan. Timpriset på 600 kr är det riktvärde Skogsstyrelsen använder för skäliga kostnader i stödärenden, inklusive såg och bränsle. Spannet säger det viktigaste: priset styrs av hur många stammar som ska bort och hur grova de hunnit bli, och därtill av objektets storlek, tillgänglighet och lutning. Ett litet, brant bestånd med grov björk kostar flera gånger mer per hektar än ett stort och plant som röjs i tid.
Väntar du blir det dyrare för varje år. Ett fem meter högt bestånd tar dubbelt så lång tid att röja som ett två meter högt, och till det kommer förlusten i tillväxt och kvalitet som ingen senare åtgärd hämtar hem. Oröjda bestånd får dessutom mer skador av snö, vind och insekter.
Kräver lagen att du röjer?
Nej. Röjningsplikten som infördes 1979 togs bort 1993, och röjning behöver inte anmälas till Skogsstyrelsen. Skogsvårdslagen säger att nyanlagd skog ska vårdas, bland annat genom plantröjning, men det finns ingen plikt att röja ett bestånd som växer.
Det lagen bevakar är återväxten, samma krav som gäller efter plantering. Vid 1,3 meters höjd ska föryngringen hålla minst 1 500 huvudstammar per hektar på bördig mark och 1 000 på svag. Röjer du så hårt att antalet huvudplantor understiger 500 per hektar kan du föreläggas att plantera om. Lövträd ska behållas där marken passar dem, ädellöv får inte röjas för glest, och kulturlämningar, värdefulla biotoper och skyddszoner mot vatten sparas som vid avverkning.
När ska du röja?
Skogsstyrelsens tumregel är att röja vid 2-3 meters höjd, och en barrdominerad ungskog bör vara röjd före 5 meter. I planterad barrskog är det 10-15 år efter avverkningen, på bördig mark i södra Sverige redan efter fem år. Efter 15 år är det sällan klokt att vänta längre, oavsett mark. I sådder och självföryngrad tall röjer du två gånger: plantröjning vid 0,5-1 meter och slutröjning vid 4-4,5 meter, då topparna nått älgsäker höjd. Tidig röjning ger snabb diametertillväxt, sen röjning klenare kvist och bättre timmer men till högre kostnad.
Årstiden spelar mindre roll. Röjning går året runt så länge snön inte är för djup, men lövröjning går lättare när träden är avlövade, och röjer du björk i juni-juli får du färre stubbskott. I grövre ungskog röjs tall helst på försommaren och gran på sensommaren, för att inte locka märgborre respektive sextandad barkborre till röjstammarna.
Hur hårt ska du röja?
Skogsstyrelsen anger 1 700-2 200 stammar per hektar i enskiktad tall- och granskog, färre på svag mark och fler på bördig. Skogskunskap delar upp det på bonitet.
| Mark | Efter sista röjningen | Före första gallringen | Röjningar |
|---|---|---|---|
| Svag | 1 300-1 500 | 1 200-1 450 | 1 |
| Medelgod | 1 800-2 100 | 1 700-2 000 | 2 |
| God | 2 500-2 700 | 2 300-2 600 | 3 |
Skillnaden mellan kolumnerna är självgallringen, 5-10 procent i tall och 2-3 procent i gran. Tumregeln i fält är att du ska kunna gå med utsträckta armar mellan träden. Huvudstammarna väljer du bland de växtligaste träden av god kvalitet: klen kvist, rak stam, inga skador. Dubbelstammar, slängkrökar, grov kvist, toppbrott och sprötkvist ska bort.
Björken: röja bort eller spara?
Över hälften av Sveriges björkförråd står i barrskog, och björken växer ifrån både tall och gran de första åren. I en tallplantering piskar björkkronorna sönder tallens toppskott så att du får slängkrök, sprötkvist och dubbeltopp. Tall röjs därför när björken hunnit bli lika hög som tallen, ofta två gånger: vid 1-2 meters medelhöjd och igen när stubbskotten vuxit ikapp, vid 2,5-3 meter. Tall under björkskärm får dessutom mer älgskador. Gran tål björken bättre, och på frostlänta marker kan den behållas som frostskydd och glesas ut stegvis. Där räcker oftast en röjning.
Att ta bort all björk är ändå sällan rätt. Vill du ha blandskog lämnar du 2 000-2 500 stammar per hektar, med två meter mellan barrträden och tre meter till närmaste björk, och björken bör ha 0,5-2 meters försprång över planterad gran för att hålla sin plats. Spara vårtbjörk före glasbjörk, som växer långsammare, lämna löv i luckor och fuktiga partier, och spara rönn, asp, sälg och ek. Ett annat sätt är att samla lövet i svackor och röja bort barrträden där, i stället för en blandning som är svår att sköta.
Röja själv eller köpa?
Mer än hälften av skogsägarna röjer själva, och Skogskunskap konstaterar torrt att många överskattar både sin förmåga och sin tid.
Arbetsmiljöreglerna gäller den som röjer i ett arbete. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:11 ska den som använder motorsåg i arbetet ha klarat ett teoretiskt och praktiskt prov med dokumentation, och en arbetsgivare som låter någon såga utan det betalar 10 000 kr i sanktionsavgift. För röjsåg krävs kunskaper för det arbete som ska utföras. Röjer du själv i din egen skog omfattas du inte av kravet, men ett röjsågskörkort är en billig försäkring. Utbildningen finns i nivåerna RT, RA, RB och RARB, bland annat hos Skogsstyrelsen. Varselkläder, stövlar med sågskydd och hörselskydd är krav i arbetet, och rimliga hemma.
Så beställer du röjning
- Ta fram underlaget. Skogsbruksplanen visar vilka avdelningar som är röjningsskog. Notera höjd, stamantal och hur mycket björk som står där.
- Ta in offert från två eller tre företag. Skogsägarföreningar och virkesköpare säljer röjning, ofta i ett större avtal, fristående entreprenörer tar enskilda uppdrag. Be om pris per hektar hellre än per timme, så ligger risken för ett tätt bestånd hos den som röjer.
- Skriv in målet. Stamantal per hektar, vilka trädslag som lämnas, hur björken hanteras, och vilken hänsyn som gäller vid kulturlämningar, kantzoner och fuktiga partier.
- Be om en provyta. Låt röjaren göra en mindre yta först och gå igenom den tillsammans innan resten röjs.
- Följ upp. Skogsstyrelsen råder att kontrollera att röjd areal stämmer med beställningen, att stamantal och trädslag är som avtalat och att naturhänsynen är gjord. Är du osäker, ta hjälp av oberoende fackkunskap.
Nästa åtgärd är gallringen, och det är där det märks om röjningen gjordes i tid.