Vad står i en skogsbruksplan?
Planen består av en karta och en beskrivning. På kartan är fastigheten indelad i avdelningar, alltså områden med likartad skog, och varje avdelning har ett nummer som pekar till en text. Där står ålder, trädslagsfördelning, virkesförråd i skogskubikmeter, ståndortsindex som är ett mått på boniteten, och huggningsklass från K1 till S3 som anger var i omloppet beståndet står. Boniteten säger hur mycket marken kan producera per hektar och år, och den avgör hur snart avdelningen är mogen för gallring eller slutavverkning.
Den viktigaste delen är åtgärdsförslagen. Planläggaren anger för varje avdelning vad som bör göras och när: omedelbart, inom 1-5 år eller inom 5-10 år. Först i planen ligger en sammanställning för hela fastigheten med totalt virkesförråd, åldersklassfördelning, tillväxt och föreslagen avverkning under planperioden. Den sidan läser banken, värderaren och köparen först.
Grön plan och målklasser
I en grön skogsbruksplan har varje avdelning också fått en målklass. PG är produktion med generell hänsyn, för avdelningar med låga naturvärden där hänsynen tar upp till omkring 10 procent av arealen. PF, ibland kallad K, är produktion med förstärkt hänsyn där 10-50 procent av arealen lämnas eller sköts för naturvärden. NS är naturvård med skötsel, för bestånd vars naturvärden försämras om de lämnas orörda, och NO är naturvård orört, som lämnas till fri utveckling. NS och NO brukar tillsammans ligga på 5-10 procent av arealen.
Vill du certifiera skogen enligt PEFC eller FSC krävs en sådan plan om innehavet är 20 hektar produktiv skogsmark eller mer. Den ska vara upprättad inom två år från avtalet, revideras minst vart tionde år, och minst 5 procent av den produktiva arealen ska ligga i NS eller NO.
Vad kostar en skogsbruksplan?
Modellen är nästan alltid en startavgift plus ett belopp per hektar. Var i landet skogen ligger och hur många avdelningar planläggaren måste dela in styr priset.
| Aktör, 2026 | Pris |
|---|---|
| Södra, grön skogsbruksplan | 165 kr per hektar plus 4 000 kr fast |
| VVDS | 195 kr per hektar (185 kr för medlem) plus 2 000 kr |
| Norra Skog, skogsägarplan över 29 hektar | 150-180 kr per hektar plus 4 000 kr, exklusive moms |
| Norra Skog, under 30 hektar | 9 000 kr fast pris, exklusive moms |
| AKA-Skog | 120 kr per hektar, lägst 5 000 kr, exklusive moms |
En fastighet på 65 hektar kostar hos Södra omkring 15 000 kr. Utanför grundpriset ligger tilläggen: Södra tar 300 kr per skifte utöver tre, 100 kr per hektar för expressleverans och 800 kr för utskriven planmapp, Norra Skog 600 kr för utskrift. Att revidera en befintlig plan är billigare än att göra en ny, hos Norra Skog 140-160 kr per hektar. Södra uppdaterar tillväxt och gjorda åtgärder för 700 kr per timme, men bara om planen är högst fem år gammal.
Hur länge gäller planen?
Planperioden är tio år, och certifieringen kräver att planen görs om minst så ofta. Åtgärdsförslagen åldras snabbare. Efter en gallring stämmer varken virkesförrådet eller huggningsklassen, och en rullande plan skrivs därför fram varje år med tillväxten och de åtgärder som gjorts. Hos Norra Skog ingår den årliga uppdateringen i skogsägaravtalet, läs mer under skogsförvaltning. Utan avtal får du själv se till att åtgärderna dokumenteras.
Så görs planen
- Förarbete vid skärmen. Laserdata från Lantmäteriets skanning ger trädhöjd, virkesförråd, beståndsgränser, diken och stenmurar, och flygbilderna ger precision i kartan. Här ritas ett utkast till avdelningar.
- Fältinventering. Planläggaren går igenom avdelningarna i skogen och justerar det laserdata inte ser: trädslagsblandning, skador, naturvärden och vad som faktiskt bör göras. Fråga om varje avdelning besöks, AKA-Skog lovar det uttryckligen.
- Målklassning och åtgärdsförslag. Målklasser sätts och åtgärderna läggs in med tidsperiod.
- Leverans. Nästan alla planer är digitala. Södra levererar i appen Min skogsgård, Norra Skog i Mitt Norra Skog och Moelven i Skogsklok, och hos Norra Skog beställer flertalet numera enbart den digitala versionen. Utskrift kostar extra.
Vad Skogsstyrelsen ger gratis
Skogsstyrelsens skogliga grunddata är öppna data. De ger virkesförråd, grundyta, medelhöjd, medeldiameter och biomassa per ruta om 10 gånger 10 meter, beräknade ur laserskanningen och Riksskogstaxeringens provytor. Första skanningen täckte landet 2009-2017 och en ny pågår sedan 2018. På Mina sidor kan du med verktyget Planera min skog rita egna avdelningar, importera en befintlig plan i XML-format och lägga in hänsyn och åtgärder, utan kostnad, och alla delägare ser samma plan.
Det räcker för att kontrollera en offert eller en gammal plan. Men rutorna vet inget om trädslag, skador eller naturvärden, sätter inga målklasser och duger inte för certifiering.
Varför banken, värderaren och köparen frågar efter den
Landshypotek beskriver planen som sitt underlag för att se vad som ska avverkas och när, och Mellanskog räknar upp likviditet, försäkring, värdering och generationsskifte som skäl att ha den. Vid en värdering är virkesförrådet i planen den tyngsta posten. Inför en försäljning exporterar Södra planen till mäklaren i formatet Forestand, och deras expressalternativ finns till för generationsskiften och försäljningar. En extern plan äldre än tio år godtar Södra inte ens som underlag för certifiering.
Vad du ska fråga om i offerten
Skogsstyrelsen råder dig att ta in anbud från flera och skriva kontrakt. Fråga om priset gäller per hektar produktiv skogsmark eller total areal, om startavgift, skiftestillägg och moms ingår, om planen är grön och om varje avdelning besöks i fält. Fråga i vilket format du får den digitala planen och om du kan exportera den till en annan aktör, planen är din, inte planläggarens. Fråga till sist vad en revidering kostar om tio år, och vad en årlig uppdatering kostar utan förvaltningsavtal.