Plantera eller vänta på självsådd?
Skogsplantering är det vanligaste sättet att få upp ny skog efter en slutavverkning. Alternativet är naturlig föryngring, där fröträd får så hygget, men det tar längre tid och passar främst tall på mager mark. Den som planterar väljer mellan två planttyper. Täckrotsplantor odlas i behållare med torv som följer med ner i marken, de är mindre torkkänsliga och planteras snabbt med rör, och i norra och mellersta Sverige är de det naturliga valet. Barrotsplantor är äldre, oftast 3-4 år, och grövre. De står emot gräs, frost och snytbagge bättre än en liten täckrotsplanta men startar långsammare, och används ofta vid hjälpplantering.
Trädslaget styrs av marken. Tall trivs på torra, magra marker och ger ofta hög virkeskvalitet men växer långsamt. Gran vill ha frisk till fuktig mark och växer fort, men är känslig för storm och rotröta. Björk är ljuskrävande, snabbväxande och tål storm bättre än gran. I Norrland och norra Svealand är contortatall ett alternativ på torra och friska marker. Sedan april 2022 godkänner Skogsstyrelsen inte längre gran på torra och svaga marker som återväxt, så där är tall det som gäller.
Vad kostar det att plantera skog?
Skogsstyrelsen samlar varje år in kostnaderna från det storskaliga skogsbruket. För 2025 ser de ut så här.
| Åtgärd, 2025 | Kostnad per hektar |
|---|---|
| Markberedning | 3 770 kr |
| Plantering, inklusive plantor | 7 520 kr |
| Hjälpplantering | 4 600 kr |
| Röjning | 3 860 kr |
Räkna alltså med drygt 11 000 kr per hektar för markberedning och plantering tillsammans, och ofta något mer på en mindre fastighet där entreprenören inte får samma volymer. Priset beror på hur många plantor som sätts, vilken planttyp du väljer och om snytbaggeskydd ingår. Tidsåtgången skiljer också: barrot tar ungefär 28 timmar per hektar att plantera, täckrot 20 timmar i södra Sverige och 12 i norra, enligt Skogskunskaps grova riktvärden. Be om offert från flera företag.
Vad kräver lagen?
Skogsvårdslagen lägger ansvaret för återväxten på dig som markägare. Efter en slutavverkning ska återväxtåtgärderna, i praktiken markberedning och plantering, vara gjorda senast tredje året efter avverkningsåret. Väljer du naturlig föryngring får plantorna ta längre tid på sig, sju år i södra Sverige och tio i norra. Föryngringen ska sedan hålla minst 1 500 huvudstammar per hektar på bördig mark, ståndortsindex över 18, och 1 000 på svagare mark när träden nått 1,3 meters höjd. Klarar den inte det kan Skogsstyrelsen förelägga dig att plantera om. Vilka trädslag som godkänns beror på marken, och gran på torr och svag mark är inte längre ett av dem.
Så går planteringen till
- Markberedning. Görs maskinellt med harv, högläggare eller fläckmarkberedare, på fuktig mark ofta som inversmarkberedning med grävmaskin. Metoderna och valet efter mark beskrivs på sidan om markberedning. Plantan får en ren fläck mineraljord utan gräs, och avståndet till närmaste humuskant bör vara minst 10 cm för att hålla snytbaggen borta.
- Beställ plantor. Välj trädslag efter marken och proveniens efter var i landet du är. Antalet per hektar följer boniteten. Skogskunskap anger 1 800-3 000 granplantor och 1 900-3 000 tallplantor per hektar, färre på svag mark och i norr, fler på bördig mark i söder. 2 500 plantor per hektar motsvarar ett förband på 2,0 meter, 2 000 plantor 2,2 meter.
- Snytbaggeskydd. I södra och mellersta Sverige kan 80-90 procent av plantorna dö utan skydd, och allvarliga angrepp förekommer upp till fyra år efter avverkningen. Beläggningsskydd av vax eller lim på stammen är standard och verkar även andra året. Plantor med 4 mm stamdiameter är mest utsatta, vid 10 mm är de i stort sett säkra.
- Plantering. Manuellt med planteringsrör, oftast av ett arbetslag som entreprenören anlitar. Plantan sätts i mineraljorden, minst 20 cm från obearbetad mark.
- Återväxtkontroll. Inventera efter första sommaren och senast 1-2 år efter planteringen, med 20-30 cirkelprovytor på 10 kvadratmeter. Saknas plantor hjälpplanteras luckorna, gärna med barrot.
- Röjning. Några år senare, när lövet börjar konkurrera. Läs mer under röjning och underhåll.
Vår eller höst?
Våren är bäst, när marken har gott om vatten och plantans rötter hinner växa ut medan marken värms. Starta så snart tjälen gått. Efter midsommar bör du inte plantera, och frys- eller kyllagrade plantor får inte sättas efter midsommar alls. Augusti till början av september fungerar också bra, om plantorna hunnit förveda skotten. Senare än så är höstplantering egentligen bara förvaring i marken över vintern, med risk att plantorna fryser upp eller torkar på vårvintern.
Viltet, och vad du ska fråga om i offerten
Älgen betar tall upp till ungefär 2,5 meters höjd, och 2023 hade 12 procent av ungtallarna nya skador, mer än dubbelt det nationella målet på fem procent. Viltskyddsmedel finns men är dyrt, tidskrävande och ger varierande resultat. Det som fungerar bättre är täta planteringar och tidig röjning av björk, så att tallen växer förbi beteshöjd fortare.
Be entreprenören ange plantantal per hektar, planttyp och proveniens, om snytbaggeskydd ingår, när markberedning och plantering ska ske, och om priset omfattar återväxtkontroll och hjälpplantering. Många virkesköpare erbjuder markberedning och plantering som en del av avverkningsuppdraget, så jämför det priset med en fristående offert. Vill du slippa hålla i kedjan själv kan en skogsförvaltare upphandla och följa upp planteringen åt dig.