Vad ingår i underhåll av skogsmark?
Underhåll av skogsmark är det som håller beståndet växande och fastigheten i skick mellan plantering och slutavverkning: röjning av ungskog, gallring, rensning av diken, skötsel av skogsbilvägar, markering av gränser och åtgärder mot skador från vilt, storm och insekter.
Röjningen är den viktigaste av dem, och den som oftast blir liggande, eftersom den kostar pengar utan att ge intäkt samma år. Mer än hälften av skogsägarna säger sig röja själva, och många hinner inte.
Vad kostar röjning?
Skogsstyrelsen samlar varje år in kostnader från det storskaliga skogsbruket. Siffrorna gäller stora aktörer med bra förhandlingsläge, så räkna med att en mindre fastighet ligger något högre.
| Åtgärd, 2025 | Kostnad |
|---|---|
| Röjning | 3 860 kr per hektar |
| Gallring, drivning | 287 kr per m³fub |
Röjningspriset styrs av hur många stammar som ska bort och hur grova de hunnit bli. Kostnaden ökar snabbt när beståndet blir högre och tätare. Det är dyrt att vänta. För dikesrensning, vägunderhåll och gränsmarkering finns ingen samlad statistik, be om offert.
När ska du röja, och hur hårt?
Ungskogsröjningen görs när beståndet är 2-4 meter högt, på självföryngrad mark ofta med en plantröjning redan vid 0,5-1 meter. Hur många stammar som lämnas beror på marken, från 1 300 per hektar på svag mark till 2 700 på god. Vilka träd som sparas är minst lika viktigt som hur många, och Skogsstyrelsen råder att blanda in löv för stabilitet och mot granbarkborre. Tidpunkt, stamantal per bonitet, lövröjning och vad det kostar att vänta finns på sidan om röjning.
Gallring: skötsel med intäkt
Gallringen är den enda underhållsåtgärd som betalar sig samma år, och den har en egen sida om gallring. Första gallringen görs vid 12-14 meters övre höjd, och tall och gran gallras en till två gånger under omloppstiden. De första åren efteråt är beståndet mer stormkänsligt, och stubbar och körskador släpper in rotröta, mest i äldre bestånd. Kostnad och virkesintäkt står under skogsavverkning.
Dikesrensning och skyddsdikning: vad reglerna säger
Att rensa igenslammade diken till ursprungligt djup och läge är dikesrensning, och det får du i princip göra. Men Skogsstyrelsen kräver i många fall samråd minst sex veckor innan du börjar, framför allt när diket mynnar i en sjö eller ett vattendrag eller ligger nära höga naturvärden. Fördjupar eller förlänger du diket blir det markavvattning, som alltid kräver tillstånd från länsstyrelsen. I stora delar av södra och mellersta Sverige råder generellt förbud.
Skyddsdikning är tillfälliga diken efter en slutavverkning, så att hygget inte försumpas innan plantorna tagit över. Den ska anmälas till Skogsstyrelsen minst sex veckor i förväg. Fråga entreprenören vem som anmäler, och kontrollera med Skogsstyrelsen om du är osäker på om ditt dike kräver samråd. Lönsamhet, förbudslän, hänsyn till vatten och kostnad finns på sidan om dikesrensning.
Skogsbilvägar och gränser
En skogsbilväg som inte underhålls slutar bära, och då står virket kvar i skogen. Sommarunderhållet är hyvling, grusning, kantröjning, dammbindning, dikesrensning, lagning av potthål och tillsyn av trummor. Vinterunderhållet är snöröjning, isrivning och sandning. Delar du vägen med grannar upphandlar oftast vägföreningen arbetet, annars är det ditt. Vägklasser, byggkostnad, samråd och vägförening beskrivs på sidan om skogsbilvägar.
Gränserna växer igen. Lantmäteriet är tydlig med att du själv får söka upp gränsen, hugga upp linjen, måla träd och slå ned pålar, helst tillsammans med grannen. Ledtrådar i fält är råstenar, utliggare och visare ungefär 20 meter från råstenen, och skillnader i beståndens ålder. Att flytta eller kapa ett gränsmärke är straffbart. Gör en gränsöversyn före varje avverkning.
Vilt, storm och granbarkborre
Vilt. Älg, kronhjort, dovhjort och rådjur betar toppskott på tall och gnager bark, till en kostnad som Skogsstyrelsen räknar i miljarder per år. Målet är att minst 85 procent av tallarna i ungskog på 1-4 meter ska vara oskadade. Plantera tall på tallmark i stället för att gå över till gran av rädsla för älgen, lämna rönn, asp, sälg och ek vid röjningen så att viltet har annat att äta, stängsla där skadorna är störst, och delta i den lokala älgförvaltningen.
Storm. Inventera skadorna på säkert avstånd, ring försäkringsbolaget och virkesköparen, och låt en maskin ta vindfällena. Motorsågsarbete i stormfälld skog är bland det farligaste som finns i skogen. Är området över 0,5 hektar krävs avverkningsanmälan med sex veckors väntetid, men Skogsstyrelsen kan ge undantag. Skadad färsk barrved över 5 skogskubikmeter per hektar ska tas om hand, resten får ligga kvar som död ved.
Granbarkborre. Vindfällda granar är barkborrens barnkammare, så stormupparbetningen är också den viktigaste förebyggande åtgärden. Virke som skadats före 1 juni ska vara ute ur skogen senast 1 juli i Gävleborg, Dalarna och alla län söderut, gran som skadas i juni senast 1 augusti. I de fyra nordligaste länen är datumen 15 juni och 15 juli. Under svärmningen i maj till augusti gäller sök och plock: leta efter avfallande bark och få ut angripna träd medan barkborrarna fortfarande är ägg, larver eller puppor. Granar som stått döda länge och tappat barken kan stå kvar. Feromoner och insekticider är inte godkända i Sverige.
Vad du frågar om i offerten
För röjning: pris per hektar eller timme, vilket stamantal och vilka trädslag som lämnas, och hur uppföljningen görs. Be om en provyta innan hela beståndet röjs. För dikesrensning: vem som sköter samråd eller anmälan. Skogsägarföreningar och virkesköpare säljer ofta röjning som ett paket med avverkningen, fristående entreprenörer tar enskilda uppdrag. Företagen i listan nedan är av båda slagen.